Vetepris idag –
Live CBOT-kurs och kalkulator per ton (SEK)
Vetepris kalkylator – brödhvete, fodervete och durumvete
Historiskt vetepris i SEK per ton
Vetepris per enhet idag
| Enhet | Pris (SEK) | Pris (USD) |
|---|---|---|
| Per ton (MT) | – | – |
| Per 100 kg | – | – |
| Per kg | – | – |
| Per bushel (CBOT) | – | – |
Vetepriser efter typ – per ton
Vad bestämmer vetepriset per ton?
Vetepriset på världsmarknaden bildas primärt på två börser: CBOT (Chicago Board of Trade) för Chicago Soft Red Winter-vete (ticker ZW=F, noterat i US cent per bushel) och MATIF (Euronext Paris) för europeiskt milling wheat (noterat i EUR per ton). För svenska importörer och exportörer är MATIF-priset ofta mer relevant, eftersom merparten av svensk vethandel sker inom EU.
Det dagliga priset på sidan beräknas från CBOT ZW=F via Yahoo Finance och konverteras till SEK med aktuell valutakurs. Exempel: En CBOT-kurs på 616 USX/bushel motsvarar ca 226 USD per ton, vilket vid en dollarkurs på 10,50 ger ungefär 2 370 SEK per ton.
Sverige som EU:s femte största vetproducent
Sverige producerar normalt 3–3,5 miljoner ton vete per år och är i normalår nettoexportör. De viktigaste odlingsregionerna är Skåne, Västra Götaland och Östergötland. Sverige exporterar primärt till Nordafrika, Mellanöstern och andra EU-länder. Lantmännen är Skandinaviens största spannmålskooperativ och driver Lantmännen Cerealia – en av Nordeuropas ledande mjöl- och maltproducenter.
MATIF vs. CBOT – vilket pris är relevant för Sverige?
Svenska vetexportörer prissätter oftast mot MATIF-priset i Paris (Euronext) med lokala tillägg och avdrag baserade på logistik och kvalitet. CBOT-priset (ZW=F) är den globala referensen och påverkar MATIF starkt, men de två priserna kan skilja sig åt med 10–30 USD/ton beroende på regional tillgång och valutarörelser.
Bröd och mjöl avsett för mänsklig konsumtion beläggs med 12 % moms (reducerad livsmedelssats). Fodervete och spannmål för djurfoder beläggs med 25 % moms (ordinarie sats). Alla priser på sidan är exklusive moms.
Valutakursen (USD/SEK) är en avgörande multiplikator: en 10 % försvagning av kronan höjer vetepriset i SEK i motsvarande grad, även om CBOT-priset är oförändrat. Kombinationen av ett högt CBOT-pris och en svag krona kan alltså ge svenska importörer ovanligt höga råvarukostnader.
Svensk veteodling: höstvete, vårvete och Lantmännens roll
I Sverige dominerar höstvete med ungefär 80–85 % av den totala vetarealen. Det sås i september–oktober och skördas i juli–augusti. Höstvete ger generellt högre avkastning och bättre glutenkvalitet för brödbakning. Vårvete sås på våren och är vanligare i norra Sverige och Gotland, och kan vid gynnsamma förhållanden uppnå höga proteinhalter.
Kvalitetskrav och falltal (Hagberg)
För att klassificeras som brödhvete i Sverige krävs normalt minimum 12,5 % råprotein och ett falltal (Hagberg) över 200 sekunder. Falltalet mäter aktiviteten av enzymet alfa-amylas – ett högt falltal indikerar stärkelse av god kvalitet. Regn under skörd kan sänka falltalet dramatiskt. Lantmännen erbjuder proteintillägg för vete med 13 % protein eller mer.
Klimatstrategi och hållbar spannmålsodling
Svenska lantbrukare arbetar under EU:s Farm to Fork-strategi och nationella klimatmål med att minska kemikalieanvändning och öka kolbindning i jordarna. Det innebär bland annat ökad andel ekologisk odling, precisionsodling och reducerad jordbearbetning – faktorer som påverkar avkastning och i förlängningen den inhemska veteprisnivån.
Den globala CBOT-priset sätter golvet för internationellt vete, medan kvalitetspremier och fraktkostnader avgör det slutliga priset som svenska bönder och kvarnar förhandlar fram med Lantmännen och andra handelsaktörer.
Vanliga frågor om vetepris
Vetepriset per ton i svenska kronor uppdateras automatiskt var 15:e minut på den här sidan. Priset baseras på CBOT-futures för vete (ZW=F) och omvandlas med aktuell USD/SEK-kurs. Se prisöversikten högst upp på sidan.
CBOT (Chicago Board of Trade) är världens största råvarubärs för spannmål. ZW=F är tickersymbolen för Chicago Soft Red Winter (SRW) vetefutures, noterat i US cent per bushel. CBOT-priset är den globala referensen för handelaktörer, kvarnar och exportörer världen över.
Brödvete (höstvete klass 1) har högt proteininnehåll (min. 12,5 %) och god glutenkvalitet för bakning. Fodervete har lägre proteinkrav och prissätts typiskt 10–15 % under brödvete. Lantmännen testar protein och falltal (Hagberg) för att avgöra klassificeringen av levererat spannmål.
Lantmännen är Skandinaviens största lantbrukskooperativ med ca 19 000 medlemmar. De köper in merparten av den svenska veteskörden, driver kvarnar och maltfabriker under Lantmännen Cerealia och exporterar spannmål från svenska hamnar. Lantmännen sätter säsongspriser för olika vetekvaliteter och är en central aktör för svenska lantbrukares avsättning.
Vetepriset per kilo i SEK hittar du i prisöversikten på sidan. Det internationella marknadspriset (CBOT-baserat) är typiskt 2,00–2,80 kr/kg i SEK. I kalkylatorn kan du välja kilogram som enhet för exakt beräkning av ditt inköp eller din skörd.
MATIF (Euronext Paris) är Europas referensbörs för milling wheat, noterat i EUR per ton. Svenska exportörer prissätter ofta mot MATIF med lokala justeringar för logistik och kvalitet. CBOT och MATIF är nära korrelerade men kan skilja sig 10–30 USD/ton beroende på regionala faktorer.
Ja. Bröd och mjöl för mänsklig konsumtion beläggs med 12 % moms (reducerad livsmedelssats). Fodervete och spannmål för djurfoder beläggs med 25 % moms (ordinarie sats). Alla priser på den här sidan är exklusive moms.
Sverige producerar normalt 3–3,5 miljoner ton vete per år och är ett av EU:s fem största vetproducentländer. Skåne, Västra Götaland och Östergötland är de dominerande odlingsregionerna. I normalår är Sverige nettoexportör av vete till Nordafrika, Mellanöstern och andra EU-länder.
Höstvete sås i september–oktober och skördas i juli–augusti. Det ger högre avkastning och dominerar svensk produktion med ~80–85 % av arealen. Vårvete sås på våren och är vanligare i norra Sverige och Gotland. Höstvete ger generellt bättre glutenkvalitet, men vårvete kan uppnå hög proteinhalt vid gynnsam odlingssäsong.
Falltalet (Hagberg-Perten-metoden) mäter aktiviteten av alfa-amylas i vetet – ett mått på stärkelsekvaliteten. Ett högt falltal (över 200 sekunder) krävs för brödhveteklassificering. Regn under skörd aktiverar alfa-amylas och sänker falltalet, vilket kan degradera en hel skörd till fodervete och påverka intäkterna avsevärt.
Krigsutbrottet i februari 2022 skickade CBOT-vetepriset till historiska toppar (över 1 300 USX/bushel). Sverige är primärt en vetexportör och gynnas i viss mån av höga världsmarknadspriser, men höga priser ökar också foderkostnaderna för svenska djurproducenter och livsmedelspriser för konsumenter.
WASDE (World Agricultural Supply and Demand Estimates) är USDAds månadsrapport om globalt utbud och efterfrågan på spannmål och oljefrön. Den publiceras den andra torsdagen varje månad och är den enskilda källa som oftast orsakar de största prisrörelserna på CBOT. Oväntade revisioner av produktionsestimat kan flytta vetepriset 3–6 % på publiceringsdagen.
Durumvete (Triticum durum) är en hårdare vetesort med högt proteininnehåll, använd till pasta, couscous och semolina. Det odlas primärt i Medelhavsländerna och Kanada, och är typiskt 10–20 % dyrare än vanligt brödvete. Sverige producerar ingen durum och är helt beroende av import. Kalkylatorn på sidan estimerar durumpriset med ett tillägg på 15 % över brödvetepriset.
1 bushel vete = 60 lbs avoirdupois = 27,2155 kg. 1 metriskt ton vete = 36,7437 bushel. CBOT-priset i US cent per bushel omvandlas till USD per ton genom att multiplicera med 36,7437 och dividera med 100. Exempel: 600 USX/bu × 36,7437 / 100 = 220,46 USD/MT.
Vetemjöl produceras genom malning av vete – 1 ton vete ger typiskt 720–780 kg mjöl (utmalningsgrad 72–78 %). Vetemjöl type 00 och siktat vetemjöl är de vanligaste varianterna i svenska butiker. Råvarukostnaden i mjölet motsvarar grovt sett CBOT-priset plus malning, transport och förpackning. Kalkylatorn på sidan använder en faktor på 0,75 för att estimera råvarukostnadsandelen i vetemjöl.